Pistolens Photomojo

~kärlek och revolt~

Röntgen av örat

Idag har jag och Tilde varit i Linköping för röntgen av örat. En orienterande röntgen för en eventuell rekonstruktion... antar jag, har inte riktigt koll faktiskt. Man vill nog ha lite vetskap om vad som finns och eventuellt saknas inuti örat. Men själva rekonstruktionen kommer nog dröja tills hon blir tio, känns som evigheter sedan vi fick det beskedet, men tiden går. Hon fyller snart 8. Overkligt. 

Hon var superduktig. Man måste sitta helt still i maskinen för att bilderna ska gå att använda, ni fotografer känner ju igen det där. Första försöket på alla bilder, så det det blev en snabbt sjukhusbesök. Nu när jag hade lite egentid med henne så passade vi på att ta varsin glass... och varsitt porträtt.

Jag fotade Tilde när hon åt glass...

...Tilde fotade mig när jag försökte se tuff ut.

Idag har jag dessutom städat hela lägenheten. Mina föräldrar kommer och hänger med barnen så att jag och Malin kan dra till Helsingfors imorgon. En härlig avslutning på sportlovet med lite egentid ihop med min fru också. Nu ska jag dricka upp min kopp kaffe och sticka iväg och träna petanque, har börjat slänga lite igen. Det känns roligt.

 På återseende



Added 2016-02-25 17:28 | Permalink | Comments (5) | Comment

En era av serier

Det är verkligen TV-seriernas tid vi lever i, trots att själva TV-tablån avvecklas. Istället ersätts den av streamade tjänster som HBO och Netflix. Just nu passar det oss väldigt bra, vi som är småbarnsföräldrar. Det var ett tag sedan vi lyckades uppbringa kraft för en seriös långfilm. Misstänker att den trenden säkert vänder, men det är så skönt med ett avsnitt, 40-60 min beroende på serie... och märker man att energin finns, då kan man ju alltid klämma två avsnitt.

Mina favoritserier i denna serieera: 

no. 5: Kanske en skräll, men jag gillar verkligen "Orange is the new black". Ganska skämtsam första säsong, som fram till tredje säsongen bara blivit mer och mer seriös. Humor byts mot drama och serien växer fantastiskt med det.

no. 4: "Breaking bad". Svårt att sätta fingret på varför jag tycker den är så bra, alla karaktärer har väldigt dåliga egenskaper. Finns ingen godhet. Men spänningen och upplägget på hur den är filmad är fenomenal!

no. 3: Första säsongen av "True detective". Vilken stämningsserie, och vilket strålande jobb i att knyta ihop säcken. Skådespeleriet är verkligen helt i min smak.

no. 2: "Game of thrones", jävligt mainstream, jag vet... men hur bra är den inte? Helt fantastisk spänning i denna saga och väntan mellan varje säsong är olidlig. Ingen går säker, det gillar jag! Det enda man vet är att "the winter is coming".

no. 1: Den enda serie som knäcker GoT är TWD, "The walking dead". Jag älskar allt i den serien! Att den går så långsamt men ändå är så spännande. Gruppsykologin. Fotot! ...inte konstigt kanske med tanke på mitt stora intresse för ruinfoto. Man kan tycka det är töntigt med zombies, men många jag känner har fått äta upp det när de sedan suttit helt fast i serien.

ses



Added 2016-02-20 19:10 | Permalink | Comments (2) | Comment

Fenomenet "lika dras till lika"

...eller varför inte "lika barn leka bäst"? ...eller varför inte KSMBs "rika barn leka bäst"? Nä, skämt åsido, jag hörde på radion om fenomenet "lika dras till lika" vilket blir extremt tydligt på sociala medier, exempelvis Facebook. Många av mina kompisar delar artiklar rörande rasism, jämställdhetsfrågor och andra värderingar som jag som oftast håller med om... och ibland delar vidare. 

Problemet är att mina vänner på Facebook, med några få undantag, är vettiga människor. Således har alla dessa delningar ingen påverkande effekt. Möjligtvis att man ska skaffa sig nya argument när man bemöter vardagsrasismen eller homofobin som fortfarande råder... tragiskt nog även bland ungdomar där jag befinner mig dagtid. 

Detta gör att jag upplever världen, sett genom Facebook, som ganska positiv. De flesta tycker ju som jag. Men kliver jag ut ur min naiva bubbla så kan jag ju föreställa mig hur det då ser ut på mina ex-vänners Facebook. Förmodligen ganska mycket "Språka på Sverigedemokratiska" där. Ibland, när jag är utanför bubblan, blir jag ledsen över att världen har en så lång uppförsbacke innan innan solen kan ses mer frekvent igen. 

På återseende



Added 2016-02-18 18:20 | Permalink | Comments (4) | Comment

Vidareutbildning

Idag har jag fått ny inspiration i mitt yrke. Vi hade en studiedag där vi kunde ägna halva dagen till ämnesspecifik fördjupning. Jag, Elin och Hanna nyttjade detta till att hyra in atletklubbens huvudtränare Johan Paldanius för teknikträning i olympiska lyft. För er som är obevandrade i den världen så är det lyften du ser om du tittar på tyngdlyftning på TV. 

Svåra och komplicerade är dem, det tar lång tid att lära sig dem, ännu längre att behärska dem bra för att så småningom lyfta tungt. När man själv jobbar som coach och lärare inom detta så är det väldigt skoj att blicken vänds mot en själv. Tanken var också att vi ska få nya nyckelord, nya sätt att korrigera adepter. Det var en mycket givande stund, så nu är man lite taggad att nöta in sin nya teknik. Skönt att bli upplyst och att diskutera massa myter som florerar inom lyftteknik (kanske särkilt om man också gillar CrossFit). Nu får vi se vart det bär hän. 

På återseende



Added 2016-02-17 20:04 | Permalink | Comments (2) | Comment

Allt och inget i Göteborg

Vad gör två killar i den yngre medelåldern när våra respektive är på annan ort? Jo, vi dricker mängder med kaffe, snackar om ditten och datten, spelar gitarr och sjunger, tränar och bara chillar i soffan framför en film eller två. Det är såå skönt och välbehövligt ibland. 

Erik har skaffat sig en man-cave på vinden där han har det mesta man behöver för ett vettigt pass CrossFit. Lite disco-muskler innan bara, det var ju trots allt helg, därefter god mat och några alkoholfria öl. Sämre kan man absolut ha.

På tåget ner lyssnade jag på Joakim K E Johanssons pod kring gatufoto. Mycket trevlig tycker jag. Det är en så svår genre som jag gärna skulle vilja ägna mig åt och bli bra på... men för min del skulle det innebära några trösklar att ta sig över.

Nu är man tillbaka i verkligheten. Vi har haft en jättebra helg. Det är så härligt att inte stressa fram något krystat, utan att bara få vara... att göra inget. Inget kan sannerligen vara kvalitetstid i rätt sällskap. 

På återseende



Added 2016-02-15 18:53 | Permalink | Comments (2) | Comment
1 2 Next Last 

Previous posts

Användbara sidor


Bloggar jag läser


Fotografer