Pistolens Photomojo

~kärlek och revolt~

Din bild av Norrköping...

...så lyder den nya fotouppgiften i vår lilla grupp på jobbetdet är ca tre veckor till deadline. Är du sugen på att utvecklas som fotograf, att sätta lite press på dig och få bra träning. Starta en liten grupp med dina polare, det är väldigt roligt. Vi är ett litet gäng på jobbet som fotograferar. I gruppen kör vi på ett nytt tema varje gång vilket innebär att man får öva sig inom områden som man kanske inte skulle gett sig in på självmant, samtidigt gör man sin egen grej av det givna temat. Roligt och inspirerande!

Att tolka staden påverkas mycket av den sinnesstämning man oftast gillar att fotografera i. Dessa två bilder ovan tycker jag representerar mitt sätt att tänka. Jag lockas sällan av det muntra när det kommer till estetik och uttrycksformer. Oavsett om jag håller en kamera eller en gitarr i handen går melodin sällan i dur, den tongången berättar inte en historia som som sitter kvar... det är snarare moll som gör ett avtryck. Samma anledning som man inte fotograferar någon som ler.

Efter deadline samlas vi kring våra utskrivna bilder. Vi fikar oftast och samtalar i lugn och ro. Fotosidan i all ära men det är skillnad med riktiga fotografier, att få känna och betrakta. Det är betydligt lättare att få fram resonemang kring bilder vid ett möte än genom, i bästa fall, en kommantarkonversation på nätet. Dock är vi inte tillräckligt trygga än för att verkligen säga vad man tycker, jag har den känslan i alla fall, men det kanske kommer med träning. 

På tal om riktiga bilder så har jag ett experiment i ugnen... ett eget recept på ett lite grövre lingonbröd. Jag älskar att baka och är fäst vid själva hantverksdelen. Jag bakar gärna med surdeg eller så lite jäst som möjligt, har då hellre längre jästider. Youtubar gärna tekniker på hur man viker degar eller hur man får in riktigt mycket luft i en ciabatta. För att inte helt fastna i detta sidospår så jämförde en fotointresserad kollega bakningen med analogfoto. Det är ju riktiga bilder om något och i framtiden kanske det är något för mig, i alla fall var han övertygad om det och han fick mig så långt som att kika in på Tradera... inte fasligt dyrt alltså.

Men nu är jag hemma med det här pyret... mitt fjärde, så tid för analogfoto finns inte nu i alla fall. Dessutom skulle det kämpa om tiden ihop med viljan att spela i band, hinna träna i den utsträckning man vill, åka och fiska och en massa annat man väljer bort eller gör mindre som förälder. Istället ska jag plocka ut mitt lingonbröd och bjuda min fru på nybakat, det gillar hon :-)

Hörs! 

/pistolen79 (iaf på Instagram)



Added 2012-11-29 20:57 | Permalink | Comments (3) | Comment

Att bli pappa för fjärde gången

Ok... ett lugnare inlägg. Föregående skrev jag i all hast när dagen efter Walde anlänt till världen. Förlossningen gick bra, ganska snabbt när den väl var igång... men det är väl rätt vanligt iom att det är Malins tredje barn. Vi hade även denna gång valt att bli igångsatta, tror det bottnar i att Malin vill ha kontroll på läget helt enkelt. Malins och mitt första barn heter Tilde, har skrivit om henne ganska många gånger här. Hon kom sex veckor för tidigt och då hade vi inte koll på någonting. 

...instinkt

Idag undersöktes Walde och han har fått en OK-stämpel i rumpan. Lite gul är han, men ligger fortfarande under kurvan för vad som behandlas. Nu är vi äntligen hemma, skönt att kunna gå runt som man vill i sitt eget hem. Får lite panik på 10 kvm även om jag är tacksam för två pappadygn på BB á 250 kr. Vi hade dessutom singelrum med egen dusch och grejer. Malin mår finfint! Oförskämt bra enligt henne själv. Man ser andra kvinnor i matsalen som har det betydligt tuffare att sätta sig till bords. Återigen blir man tacksam över att vara av manligt kön och tänker man tillbaka på krystvärkar inser jag snabbt att jag förmodligen hade tuppat av innan leverans. 

...tillfredsställd

Vad ska jag med fyra ungar till nu då? Jag var på det klara med att ett skulle vara nog... men det var innan jag träffat min fru. Hon är den mest otroliga kvinna jag vet och jag älskar henne oändligt mycket. Mina vyer är vidgade tack vare henne och även om min stora familj krockar med mina intressen ibland så skänker den mig så mycket lugn, trygghet och kärlek. Jag drömmer mig ofta bort i tankar om hur mysigt det kommer bli när barnen växer upp. Små egna individer med egna drömmar som jag ska göra allt för att se till att de går efter. Sen kan de gott komma och passa upp på sin gamle far när jag blir till åren... jag är tillfreds... och det känns underbart!

/Stolt pappa!



Added 2012-11-26 21:22 | Permalink | Comments (7) | Comment

Baby No.4

Lika fascinerande varje gång, hur mycket känslor som sätts i svall när man befinner sig på barnbördshuset. Hur stark kvinnan är som vid upprepade tillfällen kan genomföra detta kraftprov. Jag som alltid ska spela tuff och hård... drar skämt om att "det är ju inte så farligt", mest för att provocera förstås... :-) Jag ska villigt erkänna mig stum av beundran när det kommer till min fru. Om jag försöker spela tuff och hård så visar hon var skåpet ska stå så att säga. Föda barn... ingen lek! ...men sannerligen det vackraste som finns. Själv stod jag och lipade som ett barn... igen.

Ses!



Added 2012-11-25 17:45 | Permalink | Comments (9) | Comment

Porträtt med tejpade Pocket Wizards

...mm, så är det. Har haft jävligt mycket oflyt vid mina senaste plåtningar. Började med att jag skulle fotografera en gammal elev, numera allsvensk målvakt. Då blåste stativet omkull och fästet på min Pocket Wizard, den ner till blixtstativet, gick av... trist..! Jaja, utan att vara alltför brydd om utseende tejpade jag på den på stativet igen och begav mig en vecka senare till stadens skateboardhall för att plåta och rulla lite, men innan jag ens hunnit få någon vettig bild är olyckan framme igen.

Vi kör på sjukt höga trick över en stol och med mitt fisheye i högsta hugg vill jag ju komma liiite närmre hela tiden. Det slutar med en sned kickflip och jag får en bräda i både huvud och på kameran varpå min Pocket Wizard mini också går av i fästet. WTF! ...tänkte jag men lyckades ändå hitta den lilla delen som lossnat. Tycker det är synd att fästena är i plast... på minin som sitter på kameran är det väl OK, man får ju inte skitofta skateboards i huvudet, men det händer ju faktiskt att stativen blåser omkull. Då är plastfästen sköra.

Jag lyckades limma min Pocket Wizard mini och blev väldigt lycklig över det. Nu kan jag skicka blixtar med radiovågor igen vilket underlättar betydligt då 7D:s IR-blixt-lösning är för opålitlig. Idag har jag ägnar mig åt porträtt. Vi har kört igång den lilla fotogruppen på jobbet igen och inledde med just porträtt. 

Jag har länge gått och grunnat på att fotografera en skateboardbekants sambo men varit för feg för att ta tag i saken. Men nu var det ändå dags tänkte jag och hörde med henne på Facebook. Hon var på, och vi klämde in en timme idag. Det var på tiden för jag ska ha en bild till imorgon :-) Fick några stycken att välja på... svårt... sover på saken.

...färg eller

svartvitt? Jag gillar båda...



Added 2012-11-20 23:19 | Permalink | Comments (5) | Comment

Jag är en hopplös konsument... eller?

Såg precis ett synnerligen intressant avsnitt av Plus på SVT Play. De reflekterade kring det växande konsumtionssamhället och vår ständiga strävan till att köpa fler prylar. Självfallet hade de släpat dit några original som simmar mot strömmen. En snubbe handlade aldrig mat i affärer utan direkt av bönder, en tjej köpte all inredning på loppisar och båda sparade naturligtvis pengar, men i vissa fall också tid. MEN, de besökte också en familj som hade köpstopp... I ETT ÅR! 

Jag ÄLSKAR nya prylar, vill i alla fall tro det. Hursomhelst blev jag väldigt intresserad av dessa två människor som tog det som ett nyårslöfte inför 2011 att inte köpa några prylar whatsoever på ett helt år. Jag vet inte hur jag skulle tackla det. Kommer ideligen på mig själv att köpa massa saker som jag inte behöver men jag vill ju tro att de förgyller min vardag i alla fall. Senast igår impulsköpte jag en ny gitarr på nätet. Inte för att jag behöver en, det står fyra stycken här hemma, men mest för att den såg så cool ut. En CF Martin Backpacker, eller en s.k. resegitarr som i princip går ner i sidan av en större ryggsäck. Motiveringen för mitt köp är att den kanske får hänga med lite oftare när jag är ute bara för att den är liten... ganska svagt argument iom att jag aldrig är ute, förmodligen än mer sällan med barn No. 4 om två veckor. 

Bild stulen från nätbutiken www.sweetwater.com

Jaja... jag MÅSTE testa detta... inte lika drastiskt dock. Men jag lovar och svär att mitt nyårslöfte blir att inte köpa något onödigt under januari månad. Sist jag gav ett nyårslöfte var december 2010 då jag utlovade ett helt nyktert 2011. Resultatet av det är att jag inte dricker alkohol mer överhuvudtaget. Dock tror jag nog inte detta kommer få några drastiska konsekvenser, men jag vill verkligen känna hur det känns att inte köpa något spontant, något i onödan, något som jag skulle klara mig utan. Det kan vara så att en månad är för kort tid men det får jag ta ställning till då isåfall. 

På återseende...



Added 2012-11-11 17:54 | Permalink | Comments (1) | Comment
1 2 Next Last 

Previous posts

Användbara sidor


Bloggar jag läser


Fotografer